Forever
Men jag har kommit på en sak. Jag behöver inte vara en av dom. Jag har det jag vill ha, och jag känner alla jag vill känna och har riktigt underbara kompisar, och jag är perfekt. Jag är perfekt för min kille, jag är perfekt för mina vänner och jag är perfekt för min familj.
Thats all I need!
Jag har en pojkvän som älskar mig mer än livet och jag älskar honom ännu mer tillbaka, jag har underbara vänner som jag älskar och som älskar mig tillbaka. Min familj likaså. Vad mer behöver en människa??
Jag är den där perfekta tjejen, inte för alla, men för vissa ;)
Jag är inte perfekt för alla, men jag är perfekt för min älskling, och det räcker för mig <3
så kom inte till mig o klaga, utan håll det för dig själv! för så bra som jag har det nu, med min älskling vid min sida, så kan inget krossa mig! <3
Life is not always what it seems!
Det är galet. Killen som jag hatade på grund av att han behandlade mig som piss, är nu min pojkväm?! Det är galet. Jag trodde att jag aldrig mer skulle vara med honom på det sättet mer och nu vill jag inget hellre än att vara med honom varenda del av varje sekund. <3
Han har blivit mitt allt även om jag trodde att det var omöjligt! Och det Är ganska underligt hur saker och ting kan bli helt emot vad man egentligen tror <3 Han är mitt allt och jag älskar honom mer än livet <3
Det är galet hur man kan känna så för en människa. Jag kan faktiskt inte ens beskriva med ord hur mycket jag älskar honom. Och det underbaraste är att jag vet att han älskar mig lika mycket tillbaka <3
Puss på dej världens finaste kille!
Gos <3
Keep going......keep going!
Okej så det drar ihop sig mot min operation, äntligen ska jag bli av med det där onda. Alla fantasier nu går om, kärlek och kärlek och...ja lite mer kärlek.
Skolan suger och jag har återigen hamnat mitt i centrum för skitsnack. Min killer kompisar är inte precis snälla och jag försöker hålla låg profil. De som snackade as mycket om min hårfärg förut och kallade mig skit har börjat....igen. Jag funderar på att raka av mig allt hår, så har dom inget att klaga på......hmm....får fundera på den biten.
Så jag har blivit centrum för det...igen. Och det låter harmlöst men jag kan erkänna att vissa saker de säger verkligen träffar en. Men sen är jag ju som jag är så jag säger ju bara att allt är lugnt ;).....hur inte lugnt det än är.
Och varför säger inte han jag är med någonting? det har jag länge undrat men kommit fram till slutsatsen att det är viktigare att skratta och hålla med om att det var kul än att säga "sluta".
Å andra sidan är Filip det som snurrar i mitt huvud nu, han är allt jag tänker¨på....och det är helt underbart.
Sen kommer den här skiten om snacket som alltid går. Så trätt på det!
Just nu har jag sån lust att bara försvinna in i mängden. Jag vill vara osynlig nu mer än någonsin förut. När all skit som hänt i sommar lagt sig så trodde jag att allt skulle vara tillbaka till det normala...men....så blev det inte.
Jag vill så gärna kunna förlåta min såkallade "bästa vän" för vad hon gjort men hur bra motiveringar jag ger mig själv så är de inte nog. Det hon gjorde känns just nu oförlåtligt. Jag vet att det kan låta långsint men thats the truth!
Så nu ska jag snart lägga mig och hoppas på att få försvinna in i bra drömmar för ett tag....om nu de bra drömmarna vill besöka mig, vilket de inte brukar.
//TG
